tisdag 17 juli 2018

Vansbro Tritahlon

Då var åter igen Vansbro Triathlon avverkat, börjar nästan bli en form av tradition att köra detta race.
Race-rapporten har fått väntat onödigt länge, tycker dock att jag haft giltigt förfall då det extrema vädret har krävt sina timmar på jobbet och familjen behöver även sitt så det har badats en hel del mellan bränderna.

Vansbro visade sig från sin allra bästa sida, klarblå himmel och lätta vindar. Åkte upp  till Vansbro dagen före och tog en övernattning i husbilen: Är det någon som går i husbilstankar så kan jag verkligen rekommendera det när man flänger runt i riket och tävlar. Ger en själv väldigt bra uppladdning, den andra hälften en lättare vardag och dom små familjemedlemmarna njuter av extra semester. Men nu åter till Vansbro triathlon. Checkade in i området 75 minuter före start, kände mig lugn och harmonisk och passade på att njuta av atmosfären. 

När det var dags för simningen så började nerverna krypa fram! Gillar skarpt Vansbros rullande startprocedur och valde startgruppen mellan 35-40 min. Simningen började helt okej, men vart efter första vändningen illamående och snurrig i huvudet. valde att gå över till ryggsim för att åter hitta tillbaka och bli av med illamåendet. Vart 3-400 meter på rygg innan jag repade mig och hittade tillbaka till crawlet och flytet i simningen. Simningen gick tillslut som vanligt och jag klev ur vattnet på 39 minuter. En lite besvikelse så här i efterhand då jag hade hoppats på en tid runt 36-37 minuter då jag tycker simningen blivit bättre.

 Cyklingen började riktigt bra, kände mig stark och kunde mata på rejält. Fick som vanligt en lite dipp vid 55 km och hittade tillbaka vid 75 km. Med 5 km kvar så inser jag att löpningen kommer bli tung då benen helt plötsligt stumnar rejält. Cyklingen slutade med en tid på 2:27, vilket känns bra då jag satte för mig själv ett högt mål att gå in på 2:25.

Löpningen var sedan en spännande historia då första 5 km vart oroväckande tung och en kisspaus ett måste. 5-12 km så lättade allt och löpningen vart en njutning och jag förvånades själv över vad som hände. Stördes sedan av ytterligare en kisspaus, benen stumnade till och kilometer 12-16 vart en fight mot mörka tankar. Vid kilometer 16 så passerade Jocke och det kändes som jag gav upp. Men efter ett peptalk till mig själv så  samlade jag kraft och beslöt mig att gå ikapp Jocke och få en tid under 5 timmar. Med kilometern kvar så var jag ikapp, funderade på en spurt på röda mattan men såg då Teo väntades vid mattans kant. Han ville självklart springa med pappa sista biten, i hjärtat så var det så mycket viktigare än en vunnen spurt. Gäller att ta varje tillfälle man får att vårda barnens intresse att vara med, för utan den förstående frun och barnens vilja att vara med så skulle det inte bli mycket tävlande! 

En nöjd trio med gubbar som alla förbättrade sin prestationer efter Örebro Triathlon! Team Infozone tog efter detta sikte på Gävle Triathlon, själv siktade man på Säter istället men slutade med ett DNS efter två veckor med halsont. Men som året stora happening för trion är självklart Ironman i Kalmar och det närmar sig fort nu..


Årets bästa resultat och tid slutade med en tid på 4:56. Bonus vart även att jag knep placeringen
precis före Jocke utan spurt men pga att jag klev i vattnet några sekunder efter!!


För den som gillar siffror så ser det ut enligt följande. Det enda som inte riktigt var till belåtenhet efter närmare granskning var väl T2, skiftet mellan cykel-löpning som jag borde kunnat gjort 30 sekunder snabbare.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar