torsdag 23 augusti 2018

Ironman Kalmar 2018


"You are an Ironman" igen!!
Känns så här med lite distans på loppet helt okej, den som som orkar får läsa er igenom ytterligare en race-report om loppet..

Vaknade runt 04:30, åt en helt okej frukost för att var så tidigt, nervös plockade lite med prylarna , fyllde på vatten och sportdryck sedan inväntade jag grabbarna från Gävle som skulle svänga förbi.
Vi tog sällskap ner till växlingsområdet där vi pumpade däck, satt på vattenflaskor, finjusterade hjälmen, besökte bajamajorna och försökte njuta lite av atmosfären.

 Väl vid simstarten så börjar det blir ett rejält pirr i magen. Är som vanligt mycket folk, nästan lite högtidsstämning när man först bränner av nationalsången och sedan "Just idag är jag stark".. Visst skall det erkännas att det som AIK:are känns konstigt att få gåshud av något som en Hammarbyare presterat, men jag lägger mig platt och tackar för den upplevelsen!!

Kände mig betydligt bättre förberedd på simmomentet denna gång än 2016 då det sist begav sig. Har bra kolla på banan, en plan för simningen och känner mig som en betydligt mycket bättre simmare.
Starten går till slut, ner i vattnet, vågar ta plats och väljer en rätt tajt linje runt kajen. Fram till första svängen väljer jag medvetet att lägga mig lite utanför stöket och hittar då även en bra rytm. Fram till andra sväng blir det lite stökigare och det är simmare överallt men jag vågar ta plats. Hittar sedan ett par fina fötter med ett tempo precis snabbare än mitt eget som jag följer hela vägen i till kajen igen.
Hittar sedan på en i Gävleduon som  jag håller fötterna på tills navigeringen blir lite på sniskan.
Sista 500 meterna in mot mål blir åter igen stökiga, får vid några tillfällen kriga bra för att ta mig framåt med en ryggsäck på ryggen. Känner mig faktiskt nöjd då jag kliver upp ur vattnet på 1:16, en förbättring med drygt 8 minuter och det bådar gått inför fortsättningen.

T1 går utan några större missar, tar runt 6 minuter och då hinns ett toalettbesök med. Med en bra simning så föds såklart hoppet om en riktigt bra tid och jag flyger iväg på cyklingen. Första 13 kilometerna avverkas med ett snitt på +39 km/h i snitt, tänker till att det här håller aldrig och hittar en något lugnare marsch fart. Milen bara rullar på, ligger i vänsterfilen och gör omkörning efter omkörning, 54 km passeras efter 1:26 med ett snitt på +37 km/h och livet känns rätt förträffligt! Sedan kommer motvinden när vi är på väg tillbaka mot Ölandsbron och nu vart det slitigt på riktigt. 



Krigar på och tar mig tillbaka till fastlandet och rätt in i motvinden! Går sedan inte mer än 10-15 kilometer så kommer krampen först i det ena låret och sedan i det andra och plötsligt börjar alla positiva tankar om rekordtider snabbt att grusas och man går över i överlevnads mode. Sänker hastigheten drastiskt, äter, dricker, äter, dricker, snurrar ben föra att få tillbaka lite liv och bort med krampryckningarna. Vart lite drygt en timme i snurrabenfart, det lyckas hyfsat och kan sedan öka något sista tre milen in mot mål. Kommer in till T2 med 5:09 i tid på cykeln och ett snitt på 35 km/h. En tid som är identisk med 2016 och alltså ingen katastrof...

 T2 går som beräknat och jag har hitills lite drygt 10 minuter bättre än 2016. Första 11 kilometerna går enligt plan, men vid 12-13 så börjar knät som strulat tidigare att säga ifrån och jag tvingas ta promenader får att återhämta. Runt 18-19 så blir det riktigt illa, knä havererar helt och i samma veva har magen fått nog och illamåendet kommer. Var just där och då rätt uppgivet och funderade starkt på att kasta in handduken..

Men med en hejarklack som ställer upp i vått och torrt så förväntar man sig att pappa krigar på för det gör han alltid!! Sen ger man inte bara upp en Ironman det är ju det som är grejen att det är långt, slitigt och uppstår problem på vägen. Bestämmer mig för att måste jag gå så får jag väl göra det i 22 kilometer. Lägger om planen till att gå 1 km och springa 1km.

Passar även på att samla lite extra intryck av den härliga atmosfären som råder och ni kan ju gissa om jag njuter av att få smyga upp på mattan! Springer inte fort utan njuter bara av publiken som lyfter en fram mot målet.

 Trots en totaltid på 12:06 så är det en rejäl tillfredsställelse att komma i mål och känner mig där och då faktiskt nöjd med dagen.

 För den som funderar så är det en grymt härlig känsla att kränga på sig medaljen och finisher 
T-shirten, äta lite mat med liksinade och bara njuta att det är över. Tänker där och då aldrig igen!!

Ett stort tack till Kalmar och publiken som gör detta till en mycket speciell händelse. Ingen idé att ens försöka förklara då den måste upplevas!! Sen en stor kram och tack till familjen som alltid ställer upp och står ut med träningstimmarna som läggs på dessa idéer man får..

torsdag 16 augusti 2018

Dan före dan före tävlingsdan

Då var det alltså torsdag och dan för dan före tävlingsdan!

 Vi lämnade i och med detta Öland och rullade åter in till Kalmar. Blir nu ett par nätter på en fotbollsplan, till och med en i konstgräs för att hitta den optimal uppladdningen och närheten till tävlingen!!

Incheckning gick utan några bekymmer och man har nu ytterligare i IM-väska i samlingen. Blir nästan lite fånigt roligt med alla som ränner runt med samma väska och är fulla av förväntningar. Samtidigt så sätter en väska med texten Ironman lite press på en, man vill ju inte ha en väska om man inte förtjänar den!!

Race-briefing var ungefär som jag minns den sist där man verkligen månar om varumärket Ironman och att 
det hela skall vara en upplevelse. Men i en varm  tennishall så blir det något långrandigt och svårt att 
fokusera på vad som tillslut sägs. Men det känns verkligen att det snart är allvar, att man nu skall visa vad 
man pysslat med träningsmässigt det senaste halvåret..

onsdag 15 augusti 2018

En resa mot årets mål!!

Då har resan mot årets stora mål börjat!!

Planen var att vi skulle åka mot Isaberg för lite rolig cykling med barnen innan vi åkte vidare mot Kalmar. Men efter en närmare studie av väderprognosen och efter vi åkt in i ett riktigt busväder så la vi om färdplanen och tog en övernattning på Ikea:s parkering i Linköping. Alltid ett riktigt glamoröst liv med fina vyer i husbils sägs det..

 När vi ändå var i Linköping och vädret var som det var så passade det bra med ett besök på Leklandet för att få bort lite spring i benen.

 När vi sedan rullade vidare så var siktet inställt på Kalmar. När vi kom en natt tidigare och inte hade någon campingplats än så provade vi ytterligare ett glamoröst boende på Citys Gross parkering i Kalmar!? 

Väl på plats vid Saxnäs camping på Öland så var lyckan fullkomlig då det visade sig finnas en teknikbanan och den missade cyklingen i Isaberg var bortglömd!!
Nu skall vi bara njuta under onsdagen & torsdagen innan det blir fullt fokus på triathlon under fredagen och lördagen!!

Rekord i DNS!!

Då rullar sista två semesterveckorna igång, som den här sommaren varit så kan ju det blir rätt så skönt att hösten kommer med lite regn och rusk så småningom!

Men först avverkar vi lite mer badande i sommarstugan och laddar in för Cykelvasan och Ornäs Triathlon som blir genrepen inför Ironman i Kalmar.


Tyvärr så slutade Cykelvasan i ett enda stort fiasko då jag ej kom till start! Knät som började krångla på Gotland ville inte riktig bli bra och jag vågade inte chansa utan jag drog till med mitt livs andra DNS.


Som om inte det vore nog så tänkte jag använda söndagen till att köra Ornäs Triathlon som ett sista genrep inför Ironman, använda samma utrustning, kläder och energi för att bara testa av. Men tyvärr så var vädret inte på min sida utan man vaknade till 12 grader och spöregn. Om man då lägger till att knät sedan tidigare är köld känsligt och i ett oklart skick så vart det ytterligare et DNS!!

Det slutade med att man hamnade på jobbet och körde ett inomhus triathlon på dom maskiner som fanns. Startade upp med 25 minuter roddmaskin.

Klev sedan på wattbiken och körde 35 minuter, försökte få lite högre kadens istället för mitt normal tunga och sega trampande.

Av cykeln och på löpbandet och en 40 minuters sista plåga. Började lite avvaktande, ökade sedan på med 5-hundra intervall och 5-hundra i lugnare tempo. Kändes så pass okej att jag kunde avsluta  med att köra tre tusingar innan det fick vara bra. Visst kändes knät av men inte alls som det gjort senaste två veckorna. Kan bero på att jag plockat tillbaka dom gamla löparskorna igen som kommer få kliva in under Ironman och visa upp sig en sista gång!!

söndag 12 augusti 2018

Vardagsaktiviteter

 Åter till verkligheten och två veckors vardags aktiviteter innan året sista två semester veckor avverkas.

 En riktig trevlig aktivitet är Le Peloton Bolanche som går av stapeln klockan 06:00 på torsdagar. En riktigt bra start på dagen för att få känna lite riktig blodsmak innan man rullar vidare mot jobbet.

På jobbet börjar det så sakteliga bli vardag igen efter sommaren skogs och markbränder. Återstår dock en hel del underhålls och service arbeten innan man kan kalla det normalt igen. Finns dock saker som kan förbättras på utrustningssidan men annars är man förbannat stolt över  alla sina arbetskamrater och handlingskraftiga chefer som gjort detta genomförbart! Men dom största hjältarna återfinns nog i den breda skaran av frivilligorganisationer och allmänhet som ställt upp helhjärtat och visat en stor förståelse!

Semestermode!

Då har semester modet varit på ett tag, innan det åkte på var det bränder i skog och mark som krävde uppmärksamhet och dygnets vakna timmar.

 Men vi kom iväg till Gotland med hela familjen tillslut.

 Checkade sedan i med husbilen på Tofta camping. Hade riktigt tur med campingplatsen, fin morgonsol och när man sedan kom hem på eftermiddagen så hade vi en skön skuggplats att förfoga över. 

Cykling  vart det några pass gjorda av i temposadeln, cyklade mot Burgsvik sedan till Visby innan vi landade på campingen igen. Rejält slitsamma pass då värmen verkligen provade vad man gick för.

Testade även Mtb:n ett pass, vilket  var den andra den här sommaren, var väl mer av ett bra ha pass inför cykelvasan så man slipper köra första passet då!

Lyckades nog pricka in Gotlands fulaste fik då man inte behagade ha öppet den tiden på morgonen då jag cyklade. Lyckades dock få tag i en mazarin och en päron Mer på denna kulinariska mack! 

Några löppass vart även avverkade, den längsta på 23 km och den genererade lite odefinierad smärta i knä. Har så många fina ställen att springa på i terrängen på gotland och ändå väljer man att springa asfalt vilket inte riktigt kan svar varför på.

 Fotboll spelades varje kväll, ung mot gamla med blandade resultat!!

 Glass intogs i stora lass varje dag till barnens stora förtjusning..

Kollade lite in lite dyrgripar i Gotlands hamn. Självklart så vill barnen att även pappa skulle skaffa en egen.

 Telefonen strök med då sladden började brinna.

 Kollade in sevärdheterna i Visby, vilket vart ett överraskande uppskattat av barnen.

 Njöt av att bara var ledig och inte han några måsten!

 Även om man inte har några måsten så tar det på krafterna att handla, bästa att ta en powernap innan bygget skulle igång.



 Kollade in lite stigar i omgivningarna och letade efter lite fina stena.

 Veckans höjdpunkt var dock spökpromenaden i Visby som man mot tog med stor entusiasm.

 Var efter avslutad spökpromenad inte så dumt att ha varandra tyckte grabbarna. Vart några funderingar om Dansken kunde komma igen!?

För att summera resan så kan vi säga att vi badat, så har vi badat lite till, tränat helt okej och haft en riktigt bra vecka i solen på Gotland. När man som svensk tycker det är skönt när det kommer lite regn en dag då har sommaren varit varm!

tisdag 17 juli 2018

Vansbro Tritahlon

Då var åter igen Vansbro Triathlon avverkat, börjar nästan bli en form av tradition att köra detta race.
Race-rapporten har fått väntat onödigt länge, tycker dock att jag haft giltigt förfall då det extrema vädret har krävt sina timmar på jobbet och familjen behöver även sitt så det har badats en hel del mellan bränderna.

Vansbro visade sig från sin allra bästa sida, klarblå himmel och lätta vindar. Åkte upp  till Vansbro dagen före och tog en övernattning i husbilen: Är det någon som går i husbilstankar så kan jag verkligen rekommendera det när man flänger runt i riket och tävlar. Ger en själv väldigt bra uppladdning, den andra hälften en lättare vardag och dom små familjemedlemmarna njuter av extra semester. Men nu åter till Vansbro triathlon. Checkade in i området 75 minuter före start, kände mig lugn och harmonisk och passade på att njuta av atmosfären. 

När det var dags för simningen så började nerverna krypa fram! Gillar skarpt Vansbros rullande startprocedur och valde startgruppen mellan 35-40 min. Simningen började helt okej, men vart efter första vändningen illamående och snurrig i huvudet. valde att gå över till ryggsim för att åter hitta tillbaka och bli av med illamåendet. Vart 3-400 meter på rygg innan jag repade mig och hittade tillbaka till crawlet och flytet i simningen. Simningen gick tillslut som vanligt och jag klev ur vattnet på 39 minuter. En lite besvikelse så här i efterhand då jag hade hoppats på en tid runt 36-37 minuter då jag tycker simningen blivit bättre.

 Cyklingen började riktigt bra, kände mig stark och kunde mata på rejält. Fick som vanligt en lite dipp vid 55 km och hittade tillbaka vid 75 km. Med 5 km kvar så inser jag att löpningen kommer bli tung då benen helt plötsligt stumnar rejält. Cyklingen slutade med en tid på 2:27, vilket känns bra då jag satte för mig själv ett högt mål att gå in på 2:25.

Löpningen var sedan en spännande historia då första 5 km vart oroväckande tung och en kisspaus ett måste. 5-12 km så lättade allt och löpningen vart en njutning och jag förvånades själv över vad som hände. Stördes sedan av ytterligare en kisspaus, benen stumnade till och kilometer 12-16 vart en fight mot mörka tankar. Vid kilometer 16 så passerade Jocke och det kändes som jag gav upp. Men efter ett peptalk till mig själv så  samlade jag kraft och beslöt mig att gå ikapp Jocke och få en tid under 5 timmar. Med kilometern kvar så var jag ikapp, funderade på en spurt på röda mattan men såg då Teo väntades vid mattans kant. Han ville självklart springa med pappa sista biten, i hjärtat så var det så mycket viktigare än en vunnen spurt. Gäller att ta varje tillfälle man får att vårda barnens intresse att vara med, för utan den förstående frun och barnens vilja att vara med så skulle det inte bli mycket tävlande! 

En nöjd trio med gubbar som alla förbättrade sin prestationer efter Örebro Triathlon! Team Infozone tog efter detta sikte på Gävle Triathlon, själv siktade man på Säter istället men slutade med ett DNS efter två veckor med halsont. Men som året stora happening för trion är självklart Ironman i Kalmar och det närmar sig fort nu..


Årets bästa resultat och tid slutade med en tid på 4:56. Bonus vart även att jag knep placeringen
precis före Jocke utan spurt men pga att jag klev i vattnet några sekunder efter!!


För den som gillar siffror så ser det ut enligt följande. Det enda som inte riktigt var till belåtenhet efter närmare granskning var väl T2, skiftet mellan cykel-löpning som jag borde kunnat gjort 30 sekunder snabbare.